Vad är oddsen för framväxelhaveri och ekerbrott bara minuterna innan start? Det hände Christer respektive mig. Ingen bra start.

Annars började det trevligt med att jag, Christer och Björn åkte till Falun och tog in på fängelset. Fräckt vandrarhem med celler och celldörrar intakt. Sedan vart det kinamat och cykelsnack i kvadrat.

Efter en nervös sömn där jag vaknade titt som tätt och jag drömde om dischjul, ojämn asfalt och lömska vattenpölar så tryckte vi oss frukost och begav oss till Svärdsjö, norr om Falun där tempoloppen skulle avgöras.

Där flöt förberedelserna på bra ända till det var dags för Christer att börja tänka på att ta sig till starten. Då funkade helt plötsligt framväxeln inte när han satt på trainern och värmde. Först trodde vi att en ändhylsa var defekt och jag började byta den och trä om vajern, men så konstaterade vi att mothållet inne ramen måste ha gett vika. Därför slet vi bort allt snabbt och jag skruvade ut ändläget så att kedjan skulle hålla sig på storklingan. Sedan jäktade han i väg till starten.

Sedan satt jag i godan ro och värmde på min trainer. H40 skulle ju starta senare. När det närmade sig start så bytte jag till discen men såg då att framhjulet såg snett ut. Va fan! En eker hade gått av bara så där. Så det var helt vint och gick ju så klart inte att köra på. Stressad slet jag fram ett annat framhjul, det "standardhjul" som följde med på köpet och som jag knappt använt alls. Hörde från speakern att Christer precis hade gått i mål så jag hoppades han skulle dyka upp så jag kunde låna hans framhjul. Men icke. Jag stressade iväg och kom till startrampen med bara en minut till godo.

Väl iväg stressade jag och hittade inte något bra tempo utan körde helt enkelt för fort. Så jävla klantigt. Så när första motan kom så kände jag med en gång hur det började stumna i benen. Förnuftet säger då att slå av lite på takten för att rensa benen, men orutinen lyser igenom och man blir stressad och försöker köra fort ändå. Så det blev en pina upp i brantaste partiet, gick hur långsamt som helst. Kom upp till vändningen kanske 2-3 min långsammare än vad jag hade hoppats på. Nedresan är inte mycket att säga om utan jag höll väl hyfsad fart efter min förmåga. Slutade till slut på en blygsam 41:a plats av 50 startande. Men även om jag hade kört ett för mig kanonlopp så hade jag nog ändå knappt tagit mig in bland de 30 främsta. Det finns många starka cyklister i H40...

Christer och Björn körde bra och kom in på 7:e respektive 12:e plats. Nu är fokus på linjeloppet på lördag för min del. Hoppas mitt hjul blir fixat tills dess.