Sprang distans på lunchen idag. 17km på grusväg och stig och hela tiden isigt underlag. Har icebuggen och det är ett ruggigt bra bett med dem. Inte det minsta problem med fästet. Stötdämpningen är väl inte superbra så det känns i benen efter löpning på så hårt underlag. Annars kändes det oförskämt bra i benen och jag kunde hålla jämn och för mig bra fart hela vägen. Nästan 5 min tempo på den sträckan är bra, med tanke på förhållanden och kylan som det trots allt var idag. Känns otroligt skönt att vara såpass bra igång med löpningen så här tidigt. Bara att hålla i så ska det nog bli bättre än någonsin till våren och sommaren.

Detta är också mitt blogginlägg nummer 200, och man ställer sig frågan varför man bloggar. Det är ju inte många som läser uppenbarligen och ännu färre som kommenterar. Men jag ser det lite grann som terapi, bra att skriva av sig ibland och ta sig tid till att tänka och reflektera över träningen och annat. Vet att det är i alla fall några som uppskattar det jag skriver och det räcker bra för mig.