Tänkte få en riktig genomkörare idag genom att köra Roslagsvåren. Många deltagare i "snabbgruppen" men väldigt många hjulsugare som var rädda att få vind på nosen. Var i några utbrytningar men det blev aldrig något av det. Drog hårt bitvis med ledsnade på det när det var så oorganiserat. Ska det vara så svårt att få till en fungerande klunga? Tydligen. Några var dock loss en längre sträcka och körde bra, där skulle man vart med och någon till så hade det kanske gått bra. Men annars gick det sorgligt långsamt långa stunder.

Så det var en samlad jätteklunga som gick in på sista milen. Då seglade tre iväg och ingen ville jobba ikapp. Bara några km från mål så ökades farten till slut och det blev kubbning om positionerna. Jag gjorde som jag brukade och sprintade i sista backen och gick förbi de flesta och plockade en till utför, ville komma först in i kurvan. Men så kom det två ljushuvuden och kastade sig förbi på insidan precis innan första tvära vänstern. Bright! Onödigt att ta sådana risker. Men jag höll deras hjul och brydde mig inte om att spurta och rullade in som sexa några sekunder efter de tre som höll undan.

Sammanfattningsvis, inte alls den genomkörare jag ville ha. Massor av kraft kvar i benen. Tråkigt med så många cyklister som inte vill dra utan bara nöjer sig med att sitta i klungan. Och dessa vingelpellar som alltid finns med och skapar oro. Ett under att det inte vurpades mer.